Livets trädFöreningsnamntoplinje

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker
- smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Omhändertagande av avliden

Kortfattad smittskyddsinformation för begravningsentreprenörer och andra som tar hand om avlidna, men vid obduktionsarbete behövs andra, mer anpassade rutiner.

 (Tyvärr kan jag inte hitta dessa ”anpassade” rutiner!!!!) Men Ni som läser detta kanske vet var dessa står att finna??

 LASSE O

 

Informationen kan ligga till grund för arbetsgivaren när han/hon gör sin riskbedömning av vilka åtgärder som behövs för att uppfylla kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter på området.

Om rädsla för smitta och faktiska smittrisker
Rädslan för smitta har länge funnits i samband med att man tar hand om avlidna. Rädslan utgör ofta ett större problem än de faktiska smittriskerna. En rädd person handlar ofta i panik och vidtar då inte de säkerhetsåtgärder som han/hon borde.

Med en baskunskap om smittämnen och om hur de smittar kan de flesta smittrisker minimeras, samtidigt som man förebygger rädsla.

Smittrisker - allmänt
Mycket få smittämnen utgör en verklig smittrisk från en avliden till omgivningen. Orsaken är dels att mängden smittämnen, som kan överföras till omgivningen, är mycket liten eftersom kroppsfunktionerna upphört och därmed också den aktiva utsöndringen, är mycket liten eftersom kroppsfunktionerna upphört och därmed också den aktiva utsöndringen av kroppsvätskor, dels att de flesta smittämnen, till exempel tuberkelbakterier och HIV, successivt inaktiveras i en död kropp. En eventuell smittrisk är störst vid hämtning och transport av en nyligen avliden. Efter obduktion är kroppen oftast desinfekterad samt i en del fall balsamerad. Smittrisken efter sådana förfaranden är liten. Kroppar som legat en längre tid utan att vara balsamerade anses innebära mindre risk för smitta än den levande människan, särskilt om man praktiserar tillräckligt noggranna hygienrutiner. Däremot kan det innebära en påfrestning, där särskilt personalstöd eller krisstöd kan behövas.

När den här informationen skrevs i december 2004 hade ingen begravningsentreprenör anmält smitta som arbetsskada till Försäkringskassan enligt statistik över anmälda arbetssjukdomar under de senaste 25 åren. Det har inte varit möjligt just nu att kontrollera om något fall inträffat efter den tidpunkten.

Hygien
Den personliga hygienen är extra viktig vid arbetsuppgifter som kan innebära risk för kontakt med smittämnen. En god hygien är ett gott skydd mot smitta. Man behöver desinfektera händerna efter orena arbetsuppgifter och byta om till civila kläder efter arbetet. Om händerna är synligt smutsiga eller känns kladdiga behöver man tvätta händerna innan man desinfekterar dem. Se nedan om användning av personlig skyddsutrustning. Alkoholbaserade handdesinfektionsmedel, som har en tillsats av glycerin eller liknande, är effektiva och torkar inte ut huden. Man ska inte äta eller röka/snusa i miljöer där smittämnen kan finnas.

Personlig skyddsutrustning

Skyddshandskar och skyddsrock
Skyddshandskar av god kvalitet och skyddskläder bör alltid finnas till hands. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning när arbetet kräver sådan. Ha för vana att alltid använda skyddshandskar och skyddsrock och/eller plastförkläde om den avlidne "vätskar", har synliga blåsor, öppna sår eller om du riskerar att komma i kontakt med andra kroppsvätskor. Använd alltid skyddshandskar om du själv har sår, eksem eller liknande på händerna. Desinfektera händerna efter att ha tagit av handskarna.

Om kroppen är mycket nedblodad eller ”vätskar” rikligt kan lämpligen ett skyddsförkläde av plast användas utanpå skyddsrocken.

Munskydd och ögonskydd (skyddsglasögon eller visir)
Skyddsutrustning av detta slag kan användas när risken för stänk är stor. Andningsskydd mot luftburen smitta behöver sällan användas när man tar hand om avlidna.

Plastsäck
Plastsäck bör i första hand användas av psykologiska skäl, t ex om kroppen är svårt skadad eller befinner sig i avancerad förruttnelse, men kan också behövas av hygieniska skäl.

Märkning av avlidna där det kan finnas särskild risk
Om den avlidnes kropp är märkt på ett sådant sätt att man uppmärksammas på att det finns en särskild risk bör man i varje enskilt fall inför omhändertagandet ta reda på varför och om några särskilda skyddsåtgärder krävs.

Åtgärder vid tillbud och olycksfall
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska det finnas rutiner för hur man ska agera om oönskade händelser inträffar. Anmälan ska genast göras till arbetsledaren enligt rutinerna. Se också 16 § i AFS 2005:1. Vid risk för kontakt med blodöverförd smitta behöver man omedelbart söka läkare för ställningstagande till behandling i förebyggande syfte. Arbetsgivare ska anmäla arbetsskador till Försäkringskassan.

Personalstöd
I arbetsmiljölagen står att arbetsgivaren ska verka för en god arbetsmiljö och tillse att arbetstagaren inte utsätts för psykisk belastning som kan medföra ohälsa. Dessutom skall arbetsgivaren se till att företagshälsovård finns att tillgå i den omfattning som verksamheten kräver.

Krisstöd
Arbetsgivare se till att det finns en beredskap för omhändertagande och krisstöd enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7. Detta är särskilt viktigt vid katastrofer med många avlidna. Det handlar bland annat om att ge information och stöd samt att anpassa arbetsförhållandena till den enskilde arbetstagarens förutsättningar. Regler om anpassning finns i föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1

Regler från Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetsmiljöverket
AFS som nedladdningsbara pdf-filer finns på www.av.se/regler

Andra publikationer som finns på www.av.se

Annan information

Smittrisker - särskild del
I det följande redovisas de vanligaste smittämnen, som personer som tar hand om avlidna kan komma i kontakt med. Listan gör inga anspråk på fullständighet. Mer information om olika infektioner finns hos Smittskyddsinstitutet, http://www.smittskyddsinstitutet.se/

Blodburna smittämnen
Om man får in den avlidnes smittade blod i sin egen blodbana (inokulation) finns en risk för överföring av blodsmitta. Detta kan ske om ett blodförorenat, stickande eller skärande föremål tränger genom huden eller om man får smittat blod på hud som är skadad, t ex småsår, självsprickor eller eksem eller på slemhinnorna. Det är därför viktigt att alltid arbeta så att man undviker stick- och skärskador samt hud- och slemhinnekontakt med blod. Att använda skyddshandskar av god kvalitet kan ge ett gott skydd. Vid hög risk för smitta kan dubbla handskar ge ett extra skydd.

Hepatit B
Hepatit B virus (HBV) är ett smittämne, som kan finnas i höga koncentrationer i blodet. Inaktiveringen efter döden sker relativt långsamt, upp till flera veckor. Mot hepatit B finns ett verksamt vaccin som kan användas om en riskbedömning visar att det är lämpligt.

Hepatit C
Hepatit C virus (HCV) kan överföras på samma sätt via blod men risken för smitta vid en eventuell inokulation bedöms vara mindre än för hepatit B.

HIV
Humant immunbristvirus (HIV) tillhör också de blodöverförda smittämnena. HIV kan överleva i drygt två veckor om kroppen förvaras vid +2ºC. HIV förekommer i betydligt lägre koncentrationer i blodet än HBV och har därför mycket lägre smittsamhet. HIV är dessutom betydligt känsligare för desinfektionsmedel än HBV.

Detta, sammantaget med att inget fall av hepatitsmitta vid omhändertagande av avliden finns rapporterat, gör att smittrisken kan anses minimal.

Mag-tarmsmittor
Smittämnena kommer in i mottagaren via förorenade händer eller livsmedel. För några behövs bara en liten smittdos. Noggrann handhygien, användning av skyddshandskar och handdesinfektion förhindrar överföring av tarmsmittor till dem som tar hand om avlidna.

Exempel på tarmsmittor är Salmonella, Shigella, hepatit A (gulsot), EHEC och norovirus (calicivirus).

Andra infektioner

Influensa
Influensa och andra luftvägsinfektioner överförs via t.ex. hosta och nysningar, men kan också spridas som kontaktsmitta vid bristande handhygien. Influensavirus behöver, liksom andra virus, levande celler för att förökas, men viruset kan överleva några dagar utanför kroppen.

Meningokocksjukdom ("epidemisk hjärnhinneinflammation")
Smittämnet är relativt vanligt förekommande, men antalet sjukdomsfall är mycket begränsat. Smittan överförs vid direkt kontakt med saliv, någon gång via luft. Smittämnet är känsligt och dör snabbt. Smittrisken vid omhändertagande av avlidna är försumbar

Tuberkulos
Denna sjukdom överförs som en luftburen smitta i samband med hosta. Detta innebär att någon smittrisk normalt inte finns vid omhändertagande av avlidna om man är försiktig vid förflyttning av kropparna. Tuberkelbakterier kan överleva relativt länge. Om en riskbedömning visar att det behövs kan vaccination mot tuberkulos (BCG-vaccination) komma att erbjudas. Den föregås då av en PPD-prövning, som ger besked om vaccination behövs för just den personen. Vaccination ger skydd mot allvarlig sjukdom men inte ett fullständigt skydd tuberkulos.

 

2006-12-30|Kontakta oss | ©2005 SFFO